Hur skulle industriaktörer reagera på en fördubbling av uppsamlade uttjänta textilvolymer i Sverige, och i Europa som helhet, och vilka åtgärder skulle behövas för att upprätthålla ekonomisk bärkraft? Både Svenska och andra europeiska och internationella aktörer som agerar inom insamling, sortering och grossisthandel av uttjänta textilier har intervjuats i ny rapport för att ge sina perspektiv på denna forskningsfråga.

Förändrad leverantörskedjor

Resultaten visar på en förändrad leverantörskedja, med ytterligare förväntade förväntningar vad gäller krav såväl som i aktörsstruktur och textilvolymer. Kvaliteten på insamlade uttjänta textilierna rapporteras sjunka och kan påverkas ytterligare av ökande insamlingsfrekvenser med lägre andelar av högkvalitativa material av högt värde. Dessutom förändras nuvarande marknader för begagnade textilier på grund av högre kvalitetskrav och ökad konkurrens från låg-pris kedjor.

Insamlingsföretag upplever en minskning av det kilo-pris som de kan få från grossister/sorterare för originalvara, inte bara på grund av att kvaliteten sänks, men också för att den globala efterfrågan på begagnade kläder inte kan uppehållas på grund av ökad leverans. Den sammanlagda effekten av denna utveckling är en minskning av insamlingsföretagens marginaler, eftersom insamlingskostnaderna ökar och intäkterna från insamlingen minskar. Vidare har efterfrågan på europeisk begagnad klädsel minskat på många marknader som tidigare varit viktiga konsumenter av europeiska begagnade kläder, som till exempel många afrikanska länder. Minskning av efterfrågan beror delvis på en stark exporttillväxt av begagnade textilier från Kina och andra asiatiska ekonomier, men återspeglar också högre kvalitetskrav från kunder på dessa marknader. De pågående diskussionerna om importförbud för använd kläder på östafrikanska marknader stör också värdekedjan. Kina har själv förbjudit import av ett antal avfallsströmmar från Europa, inklusive använda och avfallstextilier.

”Insamling och bearbetning av använda textilier behandlas inte som en riktig industri, men den  lider fortfarande av för många regler och begränsningar. Det finns en stor potentiell efterfrågan i Indien. Utan restriktioner skulle använda kläder ta marknadsandelar från nya kläder ”.  Respondent från Kishco Group

Framtida scenarier

Det ideala scenariot för alla aktörer är att värdet av den ökande andelen av icke-återanvändbar textil höjs vilket ger en ekonomisk vinst för insamlings- och förädlingsindustrin och därmed inte anses vara den ekonomiska dödvikt det är idag. Detta kräver både tekniska framsteg genom forskning och utveckling inom ny sorterings- och återvinningsteknik i Europa samt ökad efterfrågan på återvunna fibrer från modeindustrin i synnerhet.

Ett mer omedelbart behov hos insamlare och sorterare är regleringsåtgärder för att minska de administrativa bördorna i samband med insamling, lagring och transport av textilavfall. Idag har länder och regioner väldigt olika krav och bestämmelser, vilket är utmanande för branschaktörerna. I detta sammanhang skulle synkronisering av krav hjälpa, både i Europa och globalt.

Sammanfattningsvis gör forskare följande rekommendationer:
  • Utveckla system för att förbättra statistiken om insamling, återanvändning och återvinning av använda textilier för att följa upp mängder och kvalitetsnivåer för samlade använda textilier i europeiska länder.
  • Ge ekonomiskt stöd till samlare och / eller sorterare som driver transparenta och miljövänliga verksamheter för att möjliggöra ökad insamling och sorteringskapacitet i Europa. Detta kan ske via utvidgade regler för producentansvar, lönebidrag för arbetstagare, betalningar från kommuner eller andra medel
  • Introducera standarder för insamling och sortering av aktörer för att främja seriösa företag i värdekedjan, till exempel genom det frivilliga certifieringssystem som utvecklats av det nordiska återvinnings- och återvinningsförpliktelsen för textilier
  • Ta bort administrativa hinder och bättre harmonisera regler som är kopplade till insamling, lagring och transport av använda textilier, för att möjliggöra enklare insamling och behandling inom värdekedjan.
  • Stöd till fiberåtervinning av textilier genom finansiering för utveckling och etablering av automatiserad textilsortering. Detta skulle:

a) Skapa en marknadstryck för återvunna fibrer, och
b) öka den ekonomiska bärkraften att samla in icke-återanvändbara textilier

 

Läs hela rapporten här.

Författare: Hanna Ljungkvist (IVL), David Watson (PlanMiljø) and Maria Elander (IVL)

TwitterFacebookEmail