det är dags för en förändring

Vår nuvarande användning av planetens resurser för efterfrågan av mode är inte realistiskt. Det behövs en omvandling av det nuvarande systemet till ett som är cirkulärt baserad och som kräver mindre av vår planets resurser. Ett nytt system som är positivt och där alla åtgärder är utformad för att ha minimal påverkan på miljön.

forskning

Vår forskning fokuserar på cirkulär ekonomi, och möjliggörandet att omvandla dagens linjär industri till en hållbar cirkulär industri. Med ett systemperspektiv är vi unika i att fokusera på den större bilden och samspelet mellan de olika komponenterna inom systemet. Med ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt, arbetar programmet med att förstå och fortskrida med forskningen inom de mest relevanta områden i systemet som måste förändras.

Programmet är organiserat i fyra teman:

1

hur designar vi för en cirkulär ekonomi?

T1-profile

 

We explore and evaluate the environmental potential of the design and user potential of short-life vs. long-life garments to find the most suitable choices for the transformation into a textile circular economy for different types of garments in order to develop recommendations, guidelines and tools for how to design for resource circularity.

2

hur stimulerar vi en mer cirkulär leverantörskedja?

T2-profile

 

We identify what necessary actions in textile and garment supply chains will enable circular economy and deliver guidelines for governance on how to transform to and sustain a circular textile supply chain.

3

hur kan användaren bidra till ett mer hållbart mode?

T3-profile

 

We make recommendations on how to encourage sustainable consumer behavior and to increase user engagement in sustainable consumption. Specifically recommendations for achieving an increased degree of services for extended life of garments, reuse, and second hand consumption will be included.

4

hur ökar vi den textila återvinningen?

T4-profile

 

We develop knowledge on recycling methods and impact of post-consumer textiles to provide guidance on necessary steps to enable sustainable textile recycling.

forskningen


 

Vår forskning fokuserar på cirkulär ekonomi, och möjliggörandet att omvandla dagens linjär industri till en hållbar cirkulär industri. Med ett systemperspektiv är vi unika i att fokusera på den större bilden och samspelet mellan de olika komponenterna inom systemet. Med ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt, arbetar programmet med att förstå och fortskrida med forskningen inom de mest relevanta områden i systemet som måste förändras.

Programmet är organiserat i fyra teman;

1

hur designar vi för en cirkulär ekonomi?

Designa snabba och långsamma material, produkter, system och riktlinjer för cirkulär ekonomi

Design för cirkulär ekonomi kräver en proaktiv och inbyggd designstrategi, där materialens livstidsslut finns i åtanke redan från början, på detta sätt kan de redan vid start vara utformade för att bli återvunna. Att designa för att helt sammanfoga cyklerna av materialanvändning är det yttersta målet, men ”hastighet” av de befintliga cyklerna måste också övervägas för att göra välgrundade och lämpliga designval.

Forskningen kommer att baseras runt ramverket för ”kortlivat mode” och ”långlivat mode” och beakta hur vi bäst kan utforma material och produkter som fungerar med de nuvarande modellerna för modekonsumtion samt hur detta kan mätas och sedan kommuniceras till designers.

Genom att arbeta vid dessa motsatta ändar av modespektrat kommer vi att kunna klargöra de specifika material- och designutmaningarna som de olika delarna av modebranschen står inför.

temaledare: Kate Goldsworthy

mål:
riktlinjer för kortlivade och långlivade designkonstruktionsmetoder för cirkuläritet, illustrerade med material- och plaggprototyper

mål 1: design för kortlivade klädesplagg


 

1

design & material genomgång

Litterär och utövande för ultra-snabba textilier, återvinningsprocesser, affärsmodeller för kortlivade klädkoncept.

2

designkoncept och textilprover

Nya materialprover baserade på insikter från design- & materialutvärdering. Generera ny kunskap genom materialförståelse för att utforma scenarier för plaggprototyper.

3

kortlivade plaggprototyper

Utforskning av designkoncept genom prototyper och detaljerade scenarier. Detta kommer göra LCA och andra analyser blir genomförbara och riktlinjer utarbetade.

4

livscykelanalys

LCA kommer att avslöja var vinster och förluster kan göras för varje produktscenario.

5

återvinningsmodeller

Presentera nyckelfaktorer som stödjer återvinning av pappersbaserade, icke vävda textilier såsom papper eller kartong.

mål 2 – design för långlivade klädesplagg


 

6

design & material genomgång

Den senaste tekniken för långlivad design och hållbarhet, inklusive affärsmodeller och materialforskning.

7

designkoncept och textil provtagning

Nya materialprover baserade på insikter från design- & materialutvärdering. Generera ny kunskap genom materialförståelse för att utforma scenarier för plaggprototyper.

8

Lång-livade plaggprototyper

Utforskning av designkoncept genom prototyper och detaljerade scenarier. Detta kommer göra LCA och andra analyser blir genomförbara och riktlinjer utarbetade.

4

livscykelbedömning

LCA kommer att avslöja var vinster och förluster kan göras för varje produktscenario.

9

affärsmodeller

Identifiering av affärshinder och -möjligheter för cirkulära ekonomimodeller inom designscenariot av korta/långa livslängdspektrat.

mål 3 – riktlinjer och verktyg  


 

10

Circular Transition konferens

Den senaste tekniken i design för cirkulär modeekonomi. Inblick i vilka cirkulära designstrategier och metoder som för närvarande utforskas och används globalt.

11

riktlinjer och designverktyg för cirkulär design

Producera kvantitativa och kvalitativa riktlinjer för att skapa en cirkulär modeindustri i Sverige.

62

utställning av plaggprototyper

Presentation av designprototyper, material och riktlinjer.

2

hur stimulerar vi en mer cirkulär leverantörskedja?

I fokus står de områden för utveckling i leverantörskedjan som har störst miljöförbättringspotentialen: 1) mer hållbara fibrer, 2) mindre energiintensiva garn- och tygproduktioner, 3) en mer hållbar våtprocess och 4) produktion av kläder med längre livslängd.

Temat kommer att ge vägledning för hur den svenska modebranschen radikalt kan minska koldioxidutsläppen, vattenavtrycken och användningen av skadliga kemikalier.

Det tvärvetenskapliga angreppssättet kommer att användas för att kunna bruka alla tillgängliga leverantörskedjerelaterade verktyg när det gäller affärsmodeller, politiska verktyg, konsumentkommunikation, affärs- och teknikutveckling, och design för hållbar tillverkning.

Temaledare: Sandra Roos

mål:
lovande strategiska alternativ och rekommendationer mot en cirkulär leverantörskedja

mål 1 – hållbara fiberalternativ


 

13

potential i hållbara textilfibrer

Omfattande utvärdering av nya lovande biobaserade fibermaterial inklusive tekniska och kemiska egenskaper.

14

prover av nya biobaserade fibermaterial

Varuprover som tillåter människor att känna och lukta på materialen.

16

LCA på nya hållbara fiberalternativ

LCA för att möjliggöra kompatibilitet och kunskap om skillnader mellan återvunna, biobaserade, pappersbaserade kompositer och konventionella fibrer. Resultaten blir uppgifter för ”databasen”.

mål 2 – hållbar textilproduktionsteknik


 

15

utveckling av hållbar textilteknologi

Skapa kunskap om teknikmöjligheter för hållbar textilproduktion i form utav uppskalning, teknisk kvalitet på produkten, livscykelprestanda etc. Tekniker: spindye, plasmaförbehandling ökade skärlängd nyframtagna fibrer, digitaltryck, pappersbaserade material etc. Öka kunskapen om potentialen i en ökad automatisering samt IT-lösningar i allmänhet.

16

prover av hållbara tyger

Demonstrera vad som är fiberegenskaper och vad som är tygkonstruktionsegenskaper. Bedöma garnspinning tekniker, garntjocklek, väv/trikådensitet, efterbehandling etc. som kemiska strukturer hos fibern. Den tekniska utvärderingen omfattar egenskaper i användningsfasen såsom torkningsenergi.

17

webbverktyg – en databas av alternativ och inverkan

Skapa en grön Textile Guide, en ”databas” som guidar till hållbara alternativ inom textilteknologi

18

uppdaterad LCA: ”fem klädesplagg – hållbara framtider”

Göra det möjligt att på nationell nivå studera potentialen av de kortlivade och långlivade plaggprototyperna (tema 1), nya hållbara fibrer och produktionsteknik (tema 2) och ny teknik för återvinning (tema 4).

19

produktionsplatsers effekter & skillnader

Utvärdera affärsmodellslandskapet för lokal produktion, inklusive möjligheter och hinder. Fokus ligger på återvinning, service för förlängd användning och vinster av nätverkande för de lokala tillverkarna.

mål 3 – styrning av leverantörskedjan


 

20

innovationer av affärsmodeller

Studie av alternativa affärsmodeller som uppmuntrar cirkulära textilflöden. Kartlägga beslutsfattare och strukturer, incitament samt aspekter av innovation och förbättringar. Inkludera klargörande av faktorer som är avgörande för framgång och godkännande av alternativa affärsmodeller från ett modeföretagsperspektiv.

21

politik och policys inom textillivscykeln

Skapa ny kunskap om möjligheterna för svenska beslutsfattandet att påverka textilproduktionsprocesserna som sker utanför det svenska och europeiska lagstiftningsområdet. Incitament för att använda förnybar energi kan vara ett ämne, utveckling av standarder för de kemikalier som används ett annat.

22.jpg

undersöka & utveckla cirkulära textilflöden

Undersöka volontära initiativ, vilka innefattar ledande svenska modemärken och andra aktörer, som syftar till att skapa förutsättningar för att förlänga livslängden på textilfibrer och uppnå hållbara cirkulära textilflöden. Inkluderar strategier för avfallshantering.

24

kommunikationsriktlinjer

Praktiska riktlinjer för en hållbar cirkulär leverantörskedja, i samarbete med användaren (tema 3) och återvinningen (tema 4). Konceptet ”back-casting” kommer att användas.

8

konstruktion för tillverkning (DfM)

Presentera och skapa förståelse för begreppet Design for Manufacturing (DfM) från ett hållbarhetsperspektiv inom den svenska modebranschen.

3

hur kan användaren bidra till ett mer hållbart mode?

Undersöka hur man kan påverka en hållbar konsumtion – dvs. göra mer miljömässiga eller socialt vänliga modekonsumtionsval, som att köpa mer hållbara produkter eller delta i alternativa former av produktions- och konsumtionsprocesser.

Tre forskningsintresseområden från konsumentsynvinkel:

Användarperspektivet: hur gör man konsumenters beteende mer hållbart

Det politiska perspektivet: hur man kan hjälpa konsumenterna att identifiera hållbara val och visa hållbara beteendealternativ

Affärsperspektivet: affärsmodeller för återanvändning, upcycling och delning

Temaledare: Claudia Rademaker

mål:
strategier för hur man ändrar konsumenterna medvetenhet, tankesätt och beteende gentemot hållbar konsumtion

mål 1 – användarperspektivet: hur gör man konsumenternas beteende mer hållbart


 

56

livskvalitet och hållbar modekonsumtion

Identifiera mekanismerna bakom sambandet mellan välbefinnande och hållbar modekonsumtion, samt ge politiska och affärsmässiga rekommendationer hur man kan främja en hållbar konsumtion genom välbefinnande som en motiverande faktor. Fältundersökningar i fyra länder.

21

jämförelse av nya affärsmodeller bland konsumenter mellan länder

Identifiera potentiella nya affärsmodeller (kollaborativ konsumtion) ur konsumentsynpunkt. Inklusive förståelse av geografiska skillnader på nya affärsmodeller.

60

konsumenternas uppfattning från snabb och långsamt mode

Komfortprestanda för nya hållbara fibrer. Förståelse för konsumenternas acceptans och uppfattning i förhållande till snabba och långsamma material. Leder in i tema 1 för att underlätta materialdesign. Feedback från patienter/offentliga användare till producenter.

mål 2 – policyperspektivet


 

25

verktygslåda för social marketing

Utveckla och testa verktygslådan för social marketing som syftar till att förändra konsumenternas tänkesätt och beteende, samt stimulera en hållbar modekonsumtion. Baseras på insikter från konsumenternas livskvalitetsundersökning.

26

strategier för att främja konsumenternas hållbara konsumtion

Identifiera bästa praxis och ge de policyrekommendationer som konsumenter kräver för att konsumerar mer hållbart. Evidensbaserade konsumentpolitiska konsekvenser.

63

regeringspolitik med påverkan på modekonsumtion

Rapportera alternativ för statligt stöd för att göra en inverkan på modekonsumtionen.

28

policys för återanvändning, kollektiv användning och förlängd livslängd av textilier

Presentera vilka policys som har potentialen för att främja affärsmodeller och sociala initiativ som förlänger textilprodukters aktiva livstid. Lista deras potential och risker, hur de kompletterar/är i konflikt med varandra samt med befintlig politik.

29

inverkan och rekommendation för policyåtgärder

Presentera potentiella miljömässiga, sociala och ekonomiska fördelar och effekter av utvalda policys som har potential för att främja affärsmodeller och sociala initiativ som förlänger textilprodukter aktiva livslängd.

mål 3 – affärsperspektiv


 

61

nya affärsmodeller i en gemensam ekonomi

Analysera användaruppfattningen av kollaborativ modekonsumtion och tjänster för reparation och uppgradering. Utforska användarnas engagemang i kollaborativ konsumtion. Inkludera reflektioner om huruvida “upcycling” kan gå från marginalerna till norm inom modebranschen.

80

hinder och möjligheter i lokal produktion

Analysera kvalité i samband med lokal tillverkning vilket fortfarande är ett nischkoncept inom modebranschen. Anser användarna att lokal tillverkning är överlägsen/sämre gällande kvalitet, och de kommer att göra kopplingar till icke-moderelaterade frågor, t.ex. lokal arbetssysselsättning?

31

lärdomar från företag i återanvändning, kollektivanvändning och långvarig användning

Utvärdera framgångsfaktorer och misslyckande för initiativ och affärsmodeller som främjar återanvändning, kollektivanvändning och förlängd livslängd av textilier, både i Sverige och på andra håll.

32

effekter av exporterade textilier för återanvändning

Framhäva, diskutera och, så långt det är möjligt, bedöma effekterna på den inhemska ekonomin i utvecklingsländer på grund utav import av begagnade textilier.

33

marknadsdynamik, strukturer och policyinsatser

Analysera instrument, åtgärder och initiativ för att göra återanvändning av textilier mer traditionella, följt av identifiering av strategier för att öka efterfrågan på, och användning av, textilier för återanvändning och återvinning bland relevanta industriella användare.

4

hur ökar vi den textila återvinningen?

Explore of post-consumer cotton and polyester, how cotton and polyester mixtures can be separated and recycled. Includes recycling free of chemicals and affects by Dye pigments.

Merge ongoing work on automatic sorting technologies to speed up the process for finding effective and economically viable solutions.

Design of textiles which are better suited for recycling i.e. by avoiding certain fiber blends will also be a key element of work and will assist in optimizing sorting and subsequent recycling of textile waste.

Explore initiatives that increase collection rates of used textiles, include mandatory and voluntary Extended Producer Responsibility (EPR) systems. The work will continue the project for the Nordic Council of Ministers and investigate the advantages and disadvantages, and various design options further.

Theme leader: Hanna de la Motte

mål:
rekommendera lovande återvinningsprocesser för cellulosa och polyester och etablera dessa i textil- & modeindustrin

mål 1 – återvinning av bomullsblandningar


 

39

separation av polyester-bomull och de-polymerisering av polyester

Slutföra fas 1 forskningsarbete på de-polymerisering av polyester från polyester/bomullsblandningar med hjälp av fasöverföringskatalysatorer. Omfattar metoder och utbyten nödvändiga för att nå framgångsrik separation av polyester och bomull i en återvinningsprocess.

40

bomullsaktivering, förbehandlingar och upplösningar

Optimera potentialen i återvinningsprocessen. Hitta den bästa förbehandlings- och upplösningskombinationen för bomullsfibern för en framgångsrik återvinningsprocess.

41

processgenomgång – från liten till stor skala med partners

Utveckla en möjlig processväg för polyester-bomull separation och regenerering av bomull (spinning till cellulosafibrer), på labbskala.
Exklusiv processgenomgång av polyester/bomull återvinning, med partners involvering och engagemang, samt produktion av återvunnen textil i större skala.

67

återvinningsmöjligheter för bomull

Undersöka bomullens egenskaper och hur de kan förbättras för att underlätta återvinning i textilier eller material med högre värde.

37

färgämnens aspekter – inverkan på fibrer, avfärgning och miljö

Analysera effekterna av färgämnens fysikaliska egenskaper på regenererade cellulosafibrer, och definiera åtgärder som måste vidtas om färgämnen påverkar fibrerna i processen.
Studera avfärgningseffektivitet hos olika textila avfallsgrupper, miljöeffekterna av att införa ett avfärgningssteg i en demo-anläggning, och jämföra olika avfärgningsbehandlingar.

mål 2 – polyesteråtervinning


 

42

alternativa de-polymerisationsmetoder polyester

Utforska andra möjliga de-polymerisationsmetoder för polyester med hållbarakatalysatorer, för fiber-till-fiber återvinning av textilier.

mål 3 – återvinningsgenomförbarhet


 

43

utföra två LCA på retursystem för 1) bomullsblandningar och 2) polyester

LCA på retursystem för bomullsblandningar, innefattande identifiering av miljöpotential vs konventionell end-of-life behandling och identifiering av kriterier för miljöoptimering. LCA på återvinning system för polyester.

50

vägledning om hur man designar för återvinning

rekommendera materialblandningar att föredra ur bruk- och slitageperspektiv, och förankra resultaten av tema 4 hos den bredare modebranschen samt behovet av att inrätta en eventuell återvinning i större skala.

71

ny sorteringsteknologi för textilmaterial

Sammanfatta de möjliga sorteringsteknikerna i enlighet med programmets process. Förståelse för utvecklingen av automatisk sorteringsteknik.

52

EPR bedömning

Utveckla scenarier för ett potentiell svenskt EPR-system för textilier; antingen som ett volontärt kollektivt EPR eller som ett obligatoriskt EPR-system.

70

främjare av fiber-till-fiber återvinning

Identifiera kritiska aspekter i design för fiber-till-fiber återvinning av textilier; inklusive deras konsekvenser för förbättrad design av textilier. Inkluderar tidigare föreslagna områden för policyåtgärder.
Konsekvensanalys av policys som främjar återanvändning och fiber-till-fiber återvinning av textilier.

gå med i konsortiet

nya partners är välkomna att bidra till, och använda vår forskning