det är dags för en förändring
Vår nuvarande användning av planetens resurser för efterfrågan av mode är inte realistiskt. Det behövs en omvandling av det nuvarande systemet till ett som är cirkulärt baserad och som kräver mindre av vår planets resurser. Ett nytt system som är positivt och där alla åtgärder är utformad för att ha minimal påverkan på miljön.
forskning
Vår forskning fokuserar på cirkulär ekonomi, och möjliggörandet att omvandla dagens linjär industri till en hållbar cirkulär industri. Med ett systemperspektiv är vi unika i att fokusera på den större bilden och samspelet mellan de olika komponenterna inom systemet. Med ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt, arbetar programmet med att förstå och fortskrida med forskningen inom de mest relevanta områden i systemet som måste förändras.
Programmet är organiserat i fyra teman:
hur designar vi för en cirkulär ekonomi?
We explore and evaluate the environmental potential of the design and user potential of short-life vs. long-life garments to find the most suitable choices for the transformation into a textile circular economy for different types of garments in order to develop recommendations, guidelines and tools for how to design for resource circularity.
hur stimulerar vi en mer cirkulär leverantörskedja?
We identify what necessary actions in textile and garment supply chains will enable circular economy and deliver guidelines for governance on how to transform to and sustain a circular textile supply chain.
hur kan användaren bidra till ett mer hållbart mode?
We make recommendations on how to encourage sustainable consumer behavior and to increase user engagement in sustainable consumption. Specifically recommendations for achieving an increased degree of services for extended life of garments, reuse, and second hand consumption will be included.
hur ökar vi den textila återvinningen?
We develop knowledge on recycling methods and impact of post-consumer textiles to provide guidance on necessary steps to enable sustainable textile recycling.
forskningen
Vår forskning fokuserar på cirkulär ekonomi, och möjliggörandet att omvandla dagens linjär industri till en hållbar cirkulär industri. Med ett systemperspektiv är vi unika i att fokusera på den större bilden och samspelet mellan de olika komponenterna inom systemet. Med ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt, arbetar programmet med att förstå och fortskrida med forskningen inom de mest relevanta områden i systemet som måste förändras.
Programmet är organiserat i fyra teman;
1
hur designar vi för en cirkulär ekonomi?
Designa snabba och långsamma material, produkter, system och riktlinjer för cirkulär ekonomi
Design för cirkulär ekonomi kräver en proaktiv och inbyggd designstrategi, där materialens livstidsslut finns i åtanke redan från början, på detta sätt kan de redan vid start vara utformade för att bli återvunna. Att designa för att helt sammanfoga cyklerna av materialanvändning är det yttersta målet, men ”hastighet” av de befintliga cyklerna måste också övervägas för att göra välgrundade och lämpliga designval.
Forskningen kommer att baseras runt ramverket för ”kortlivat mode” och ”långlivat mode” och beakta hur vi bäst kan utforma material och produkter som fungerar med de nuvarande modellerna för modekonsumtion samt hur detta kan mätas och sedan kommuniceras till designers.
Genom att arbeta vid dessa motsatta ändar av modespektrat kommer vi att kunna klargöra de specifika material- och designutmaningarna som de olika delarna av modebranschen står inför.
temaledare: Kate Goldsworthy
mål:
riktlinjer för kortlivade och långlivade designkonstruktionsmetoder för cirkuläritet, illustrerade med material- och plaggprototyper
mål 1: design för kortlivade klädesplagg
design & material genomgång
Litterär och utövande för ultra-snabba textilier, återvinningsprocesser, affärsmodeller för kortlivade klädkoncept.
designkoncept och textilprover
Nya materialprover baserade på insikter från design- & materialutvärdering. Generera ny kunskap genom materialförståelse för att utforma scenarier för plaggprototyper.
kortlivade plaggprototyper
Utforskning av designkoncept genom prototyper och detaljerade scenarier. Detta kommer göra LCA och andra analyser blir genomförbara och riktlinjer utarbetade.
livscykelanalys
LCA kommer att avslöja var vinster och förluster kan göras för varje produktscenario.
återvinningsmodeller
Presentera nyckelfaktorer som stödjer återvinning av pappersbaserade, icke vävda textilier såsom papper eller kartong.
mål 2 – design för långlivade klädesplagg
design & material genomgång
Den senaste tekniken för långlivad design och hållbarhet, inklusive affärsmodeller och materialforskning.
designkoncept och textil provtagning
Nya materialprover baserade på insikter från design- & materialutvärdering. Generera ny kunskap genom materialförståelse för att utforma scenarier för plaggprototyper.
Lång-livade plaggprototyper
Utforskning av designkoncept genom prototyper och detaljerade scenarier. Detta kommer göra LCA och andra analyser blir genomförbara och riktlinjer utarbetade.
livscykelbedömning
LCA kommer att avslöja var vinster och förluster kan göras för varje produktscenario.
affärsmodeller
Identifiering av affärshinder och -möjligheter för cirkulära ekonomimodeller inom designscenariot av korta/långa livslängdspektrat.
mål 3 – riktlinjer och verktyg
Circular Transition konferens
Den senaste tekniken i design för cirkulär modeekonomi. Inblick i vilka cirkulära designstrategier och metoder som för närvarande utforskas och används globalt.
riktlinjer och designverktyg för cirkulär design
Producera kvantitativa och kvalitativa riktlinjer för att skapa en cirkulär modeindustri i Sverige.
utställning av plaggprototyper
Presentation av designprototyper, material och riktlinjer.
2
hur stimulerar vi en mer cirkulär leverantörskedja?
I fokus står de områden för utveckling i leverantörskedjan som har störst miljöförbättringspotentialen: 1) mer hållbara fibrer, 2) mindre energiintensiva garn- och tygproduktioner, 3) en mer hållbar våtprocess och 4) produktion av kläder med längre livslängd.
Temat kommer att ge vägledning för hur den svenska modebranschen radikalt kan minska koldioxidutsläppen, vattenavtrycken och användningen av skadliga kemikalier.
Det tvärvetenskapliga angreppssättet kommer att användas för att kunna bruka alla tillgängliga leverantörskedjerelaterade verktyg när det gäller affärsmodeller, politiska verktyg, konsumentkommunikation, affärs- och teknikutveckling, och design för hållbar tillverkning.
Temaledare: Sandra Roos
mål:
lovande strategiska alternativ och rekommendationer mot en cirkulär leverantörskedja
mål 1 – hållbara fiberalternativ
potential i hållbara textilfibrer
Omfattande utvärdering av nya lovande biobaserade fibermaterial inklusive tekniska och kemiska egenskaper.
prover av nya biobaserade fibermaterial
Varuprover som tillåter människor att känna och lukta på materialen.
LCA på nya hållbara fiberalternativ
LCA för att möjliggöra kompatibilitet och kunskap om skillnader mellan återvunna, biobaserade, pappersbaserade kompositer och konventionella fibrer. Resultaten blir uppgifter för ”databasen”.
mål 2 – hållbar textilproduktionsteknik
utveckling av hållbar textilteknologi
Skapa kunskap om teknikmöjligheter för hållbar textilproduktion i form utav uppskalning, teknisk kvalitet på produkten, livscykelprestanda etc. Tekniker: spindye, plasmaförbehandling ökade skärlängd nyframtagna fibrer, digitaltryck, pappersbaserade material etc. Öka kunskapen om potentialen i en ökad automatisering samt IT-lösningar i allmänhet.
prover av hållbara tyger
Demonstrera vad som är fiberegenskaper och vad som är tygkonstruktionsegenskaper. Bedöma garnspinning tekniker, garntjocklek, väv/trikådensitet, efterbehandling etc. som kemiska strukturer hos fibern. Den tekniska utvärderingen omfattar egenskaper i användningsfasen såsom torkningsenergi.
webbverktyg – en databas av alternativ och inverkan
Skapa en grön Textile Guide, en ”databas” som guidar till hållbara alternativ inom textilteknologi
uppdaterad LCA: ”fem klädesplagg – hållbara framtider”
Göra det möjligt att på nationell nivå studera potentialen av de kortlivade och långlivade plaggprototyperna (tema 1), nya hållbara fibrer och produktionsteknik (tema 2) och ny teknik för återvinning (tema 4).
produktionsplatsers effekter & skillnader
Utvärdera affärsmodellslandskapet för lokal produktion, inklusive möjligheter och hinder. Fokus ligger på återvinning, service för förlängd användning och vinster av nätverkande för de lokala tillverkarna.
mål 3 – styrning av leverantörskedjan
innovationer av affärsmodeller
Studie av alternativa affärsmodeller som uppmuntrar cirkulära textilflöden. Kartlägga beslutsfattare och strukturer, incitament samt aspekter av innovation och förbättringar. Inkludera klargörande av faktorer som är avgörande för framgång och godkännande av alternativa affärsmodeller från ett modeföretagsperspektiv.
politik och policys inom textillivscykeln
Skapa ny kunskap om möjligheterna för svenska beslutsfattandet att påverka textilproduktionsprocesserna som sker utanför det svenska och europeiska lagstiftningsområdet. Incitament för att använda förnybar energi kan vara ett ämne, utveckling av standarder för de kemikalier som används ett annat.
undersöka & utveckla cirkulära textilflöden
Undersöka volontära initiativ, vilka innefattar ledande svenska modemärken och andra aktörer, som syftar till att skapa förutsättningar för att förlänga livslängden på textilfibrer och uppnå hållbara cirkulära textilflöden. Inkluderar strategier för avfallshantering.
kommunikationsriktlinjer
Praktiska riktlinjer för en hållbar cirkulär leverantörskedja, i samarbete med användaren (tema 3) och återvinningen (tema 4). Konceptet ”back-casting” kommer att användas.
konstruktion för tillverkning (DfM)
Presentera och skapa förståelse för begreppet Design for Manufacturing (DfM) från ett hållbarhetsperspektiv inom den svenska modebranschen.
3
hur kan användaren bidra till ett mer hållbart mode?
Undersöka hur man kan påverka en hållbar konsumtion – dvs. göra mer miljömässiga eller socialt vänliga modekonsumtionsval, som att köpa mer hållbara produkter eller delta i alternativa former av produktions- och konsumtionsprocesser.
Tre forskningsintresseområden från konsumentsynvinkel:
Användarperspektivet: hur gör man konsumenters beteende mer hållbart
Det politiska perspektivet: hur man kan hjälpa konsumenterna att identifiera hållbara val och visa hållbara beteendealternativ
Affärsperspektivet: affärsmodeller för återanvändning, upcycling och delning
Temaledare: Claudia Rademaker
mål:
strategier för hur man ändrar konsumenterna medvetenhet, tankesätt och beteende gentemot hållbar konsumtion
mål 1 – användarperspektivet: hur gör man konsumenternas beteende mer hållbart
livskvalitet och hållbar modekonsumtion
Identifiera mekanismerna bakom sambandet mellan välbefinnande och hållbar modekonsumtion, samt ge politiska och affärsmässiga rekommendationer hur man kan främja en hållbar konsumtion genom välbefinnande som en motiverande faktor. Fältundersökningar i fyra länder.
jämförelse av nya affärsmodeller bland konsumenter mellan länder
Identifiera potentiella nya affärsmodeller (kollaborativ konsumtion) ur konsumentsynpunkt. Inklusive förståelse av geografiska skillnader på nya affärsmodeller.
konsumenternas uppfattning från snabb och långsamt mode
Komfortprestanda för nya hållbara fibrer. Förståelse för konsumenternas acceptans och uppfattning i förhållande till snabba och långsamma material. Leder in i tema 1 för att underlätta materialdesign. Feedback från patienter/offentliga användare till producenter.
mål 2 – policyperspektivet
verktygslåda för social marketing
Utveckla och testa verktygslådan för social marketing som syftar till att förändra konsumenternas tänkesätt och beteende, samt stimulera en hållbar modekonsumtion. Baseras på insikter från konsumenternas livskvalitetsundersökning.
strategier för att främja konsumenternas hållbara konsumtion
Identifiera bästa praxis och ge de policyrekommendationer som konsumenter kräver för att konsumerar mer hållbart. Evidensbaserade konsumentpolitiska konsekvenser.
regeringspolitik med påverkan på modekonsumtion
Rapportera alternativ för statligt stöd för att göra en inverkan på modekonsumtionen.
policys för återanvändning, kollektiv användning och förlängd livslängd av textilier
Presentera vilka policys som har potentialen för att främja affärsmodeller och sociala initiativ som förlänger textilprodukters aktiva livstid. Lista deras potential och risker, hur de kompletterar/är i konflikt med varandra samt med befintlig politik.
inverkan och rekommendation för policyåtgärder
Presentera potentiella miljömässiga, sociala och ekonomiska fördelar och effekter av utvalda policys som har potential för att främja affärsmodeller och sociala initiativ som förlänger textilprodukter aktiva livslängd.
mål 3 – affärsperspektiv
nya affärsmodeller i en gemensam ekonomi
Analysera användaruppfattningen av kollaborativ modekonsumtion och tjänster för reparation och uppgradering. Utforska användarnas engagemang i kollaborativ konsumtion. Inkludera reflektioner om huruvida “upcycling” kan gå från marginalerna till norm inom modebranschen.
hinder och möjligheter i lokal produktion
Analysera kvalité i samband med lokal tillverkning vilket fortfarande är ett nischkoncept inom modebranschen. Anser användarna att lokal tillverkning är överlägsen/sämre gällande kvalitet, och de kommer att göra kopplingar till icke-moderelaterade frågor, t.ex. lokal arbetssysselsättning?
lärdomar från företag i återanvändning, kollektivanvändning och långvarig användning
Utvärdera framgångsfaktorer och misslyckande för initiativ och affärsmodeller som främjar återanvändning, kollektivanvändning och förlängd livslängd av textilier, både i Sverige och på andra håll.
effekter av exporterade textilier för återanvändning
Framhäva, diskutera och, så långt det är möjligt, bedöma effekterna på den inhemska ekonomin i utvecklingsländer på grund utav import av begagnade textilier.
marknadsdynamik, strukturer och policyinsatser
Analysera instrument, åtgärder och initiativ för att göra återanvändning av textilier mer traditionella, följt av identifiering av strategier för att öka efterfrågan på, och användning av, textilier för återanvändning och återvinning bland relevanta industriella användare.
4
hur ökar vi den textila återvinningen?
Explore of post-consumer cotton and polyester, how cotton and polyester mixtures can be separated and recycled. Includes recycling free of chemicals and affects by Dye pigments.
Merge ongoing work on automatic sorting technologies to speed up the process for finding effective and economically viable solutions.
Design of textiles which are better suited for recycling i.e. by avoiding certain fiber blends will also be a key element of work and will assist in optimizing sorting and subsequent recycling of textile waste.
Explore initiatives that increase collection rates of used textiles, include mandatory and voluntary Extended Producer Responsibility (EPR) systems. The work will continue the project for the Nordic Council of Ministers and investigate the advantages and disadvantages, and various design options further.
Theme leader: Hanna de la Motte
mål:
rekommendera lovande återvinningsprocesser för cellulosa och polyester och etablera dessa i textil- & modeindustrin
mål 1 – återvinning av bomullsblandningar
separation av polyester-bomull och de-polymerisering av polyester
Slutföra fas 1 forskningsarbete på de-polymerisering av polyester från polyester/bomullsblandningar med hjälp av fasöverföringskatalysatorer. Omfattar metoder och utbyten nödvändiga för att nå framgångsrik separation av polyester och bomull i en återvinningsprocess.
bomullsaktivering, förbehandlingar och upplösningar
Optimera potentialen i återvinningsprocessen. Hitta den bästa förbehandlings- och upplösningskombinationen för bomullsfibern för en framgångsrik återvinningsprocess.
processgenomgång – från liten till stor skala med partners
Utveckla en möjlig processväg för polyester-bomull separation och regenerering av bomull (spinning till cellulosafibrer), på labbskala. Exklusiv processgenomgång av polyester/bomull återvinning, med partners involvering och engagemang, samt produktion av återvunnen textil i större skala.
återvinningsmöjligheter för bomull
Undersöka bomullens egenskaper och hur de kan förbättras för att underlätta återvinning i textilier eller material med högre värde.
färgämnens aspekter – inverkan på fibrer, avfärgning och miljö
Analysera effekterna av färgämnens fysikaliska egenskaper på regenererade cellulosafibrer, och definiera åtgärder som måste vidtas om färgämnen påverkar fibrerna i processen. Studera avfärgningseffektivitet hos olika textila avfallsgrupper, miljöeffekterna av att införa ett avfärgningssteg i en demo-anläggning, och jämföra olika avfärgningsbehandlingar.
mål 2 – polyesteråtervinning
alternativa de-polymerisationsmetoder polyester
Utforska andra möjliga de-polymerisationsmetoder för polyester med hållbarakatalysatorer, för fiber-till-fiber återvinning av textilier.
mål 3 – återvinningsgenomförbarhet
utföra två LCA på retursystem för 1) bomullsblandningar och 2) polyester
LCA på retursystem för bomullsblandningar, innefattande identifiering av miljöpotential vs konventionell end-of-life behandling och identifiering av kriterier för miljöoptimering. LCA på återvinning system för polyester.
vägledning om hur man designar för återvinning
rekommendera materialblandningar att föredra ur bruk- och slitageperspektiv, och förankra resultaten av tema 4 hos den bredare modebranschen samt behovet av att inrätta en eventuell återvinning i större skala.
ny sorteringsteknologi för textilmaterial
Sammanfatta de möjliga sorteringsteknikerna i enlighet med programmets process. Förståelse för utvecklingen av automatisk sorteringsteknik.
EPR bedömning
Utveckla scenarier för ett potentiell svenskt EPR-system för textilier; antingen som ett volontärt kollektivt EPR eller som ett obligatoriskt EPR-system.
främjare av fiber-till-fiber återvinning
Identifiera kritiska aspekter i design för fiber-till-fiber återvinning av textilier; inklusive deras konsekvenser för förbättrad design av textilier. Inkluderar tidigare föreslagna områden för policyåtgärder.
Konsekvensanalys av policys som främjar återanvändning och fiber-till-fiber återvinning av textilier.
gå med i konsortiet
nya partners är välkomna att bidra till, och använda vår forskning