Miljöpåverkan från klädkonsumtion kan minskas genom att förlänga den aktiva livstiden på de kläder vi redan äger, framförallt genom ett minskat behov av att producera nytt. Affärsmodeller som bygger på återanvändning, delad användning och reparation av kläder har alla potential att just förlänga livslängden på redan existerande plagg. I dagsläget har dessa affärsmodeller en mycket liten del av den totala marknaden, men riktade policyer och styrverktyg har potential att förändra spelplanen.
I en ny rapport från PlanMiljo och IVL Svenska Miljöinstitutet uppskattar forskare de ekonomiska, miljömässiga och sociala effekterna av följande tre utvalda styrverktyg:
– En lönesubvention som öronmärkts för företag som förlänger den aktiva livslängden för textilier
– En inkubator / ’hub’ som hjälper företag att starta eller övergå till mer cirkulära modeller
– Uppstart / övergångsfond för affärsmodeller / initiativ som förlänger textilernas aktiva livslängd
Analysen fann att alla tre åtgärderna skulle vara relativt enkla att genomföra och politiskt acceptabla eftersom de har likheter med åtgärder som redan finns i svensk politik, men utan särskild tonvikt på textilsektorn eller öronmärkt för gröna affärsmodeller.
Ökad tillgänglighet för konsument
Genom en intervjustudie med 11 svenska stora och små företag som förlänger livslängden på textilier framkom vilka potentiella för- och nackdelar dessa styrmedel skulle kunna medföra. Mer eller mindre alla respondenter i intervjustudien menade att de föreslagna policyerna framförallt skulle öka konsumenternas tillgänglighet. Ett återkommande tema i svaren på varför detta skulle vara fallet är den dominoeffekten som implementeringen kan starta: fler aktörer på marknaden skulle i sig öka konsumenternas tillgänglighet till dessa typer av produkter och tjänster. En ökning av antalet aktörer skulle leda till både geografiska spridningar, det vill säga göra dem tillgängliga också i mindre städer, samt utökade öppettider.
Flera respondenter hävdar att ett ökat antal aktörer och ökad konsumentmedvetenhet även skulle leda till en högre nivå av ”social acceptans” för att använda dessa typer av tjänster och produkter. Social acceptans, vilket innebär att det ses som normalt och förhoppningsvis ”smart” och ”modernt” att använda dessa typer av tjänster och produkter, behövs för att ökad geografisk tillgänglighet ska ha någon effekt.
Risk för konflikter mellan företag
Vidare diskuterades risken för avund, eller känsla av orättvisa, som kan skapa konflikt mellan de nya företagen och de etablerade konventionella textilföretag. Till exempel föreslogs att lönesubventionen kan ses som en ”etikett” på huruvida ett företag är hållbart eller inte, vilket i sin tur kan skapa spänningar mellan företagare inom branschen.
Inkubatorn sågs generellt som den mest lättaccepterad inom textilindustrin. Det ansågs också vara mer accepterat av beslutsfattare och mindre kontroversiellt bland dessa än den föreslagna lönesubventionen. De föreslagna styrmedlen medför dock vissa globala begränsningar. På samma sätt som en inkubator till största del ger nationella fördelar är det troligt att den totala effekten av verktyget uppstartsfond ger en ökning av tjänsterelaterade jobb i Sverige på bekostnad av textilproduktionsjobb i Asien.
Ladda ner hela rapporten: Policies supporting reuse, collective use and prolonged life-time of textiles
Författare: Jenny von Bahr, Åsa Nyblom and Hanna Matschke Ekholm (IVL). Bjørn Bauer and David Watson (PlanMiljø)
