Svenska Houdini strävar efter att förstå ett plaggs totala miljöpåverkan på vår värld. Därför bad Houdini forskare från Albaeco och Mistra Future Fashion att utföra den första hållbarhetsstudien för företag baserat på planitära gränser.
Tillsammans med Marika Haeggman och Fredrik Moberg från Albaeco utförde Gustav Sandin, forskare vid RISE inom Mistra Future Fashion, en planitära gränser analys som nu publicerades i form av en pilotstudie och bilaga till Houdinis fullständiga hållbarhetsrapport. Vi på Mistra Future Fashion är hedrade av att få vara en del av forskningen bakom denna rapport och stödjer den långsiktiga ambitionen att skapa ett open source-tillvägagångssätt som kommer att ge Houdini och andra liknande företag en mer holistisk syn på hållbarhetsarbetet.
En av slutsatserna belyser vikten av att ta in hela värdekedjan när man bedömer ett plaggs klimatpåverkan. Analys av insamlad data från sex olika material visade att inget specifikt tyg i sig garanterar hållbarhet. Från rapporten: ”Från denna pilotstudie är det uppenbart att ingen fiber är perfekt från perspektivet planitära gränser. Till exempel kräver oftast jungfrulig polyester små mängder vatten att producera, men det är mycket energiintensiv tillverkningsprocess och använder icke-förnybar råolja som material. ”
I rapporten anges påverkan enligt varje gräns såväl som mål för framtida klädproduktion. Houdinis ambition är att producera kläder som faktiskt kan göra gott, jämföra med att endast ”inte vara dåliga”. Med andra ord strävar de efter att i framtiden producera enligt en klimatpositiv princip. Från rapporten: ”En fördel med att arbeta med planetära gränser är att det erbjuder en mer holistisk syn än många andra analysverktyg. I stället för att fokusera uteslutande på exempelvis vatten, kemisk eller energianvändning, måste en gränsöverskridande bedömning täcka en mängd kritiska faktorer. ”
Rapporten, som offentliggjord i april 2018, är en pilotstudie som baserats på nio förutbestämda miljömässiga gränser. De planitära gränsprocesserna är: (1) klimatförändringar, (2) förorening av nya enheter, (3) stratosfärisk ozonnedbrytning, (4) förändring av atmosfäriska aerosoler, (5) havsförsurning, (6) störning av biogeokemiska flöden och fosforingångar till biosfären), (7) ohållbar sötvattenanvändning, (8) landsystemförändring och (9) förändringar i biosfärens integritet (eller förstörelse av ekosystem och biologisk mångfald).
Foto lånat av Houdini, krediterat Nakshe Ghalat. Analys utförd av: Marika Haeggman och Fredrik Moberg från Albaeco och Gustav Sandin från RISE
