LCA av svensk modekonsumtion: Förstå miljöpåverkan för den svenska modekonsumtionen – Den första livscykel bedömningen på den svenska modekonsumtionen, inklusive en utvärdering av kemikalieanvändning.

I syfte att klargöra vad hållbart mode innebär för den svenska modeindustrin har fem viktiga plagg undersökts med hjälp av livscykelanalys (LCA), för att ge en representativ bild av svensk modekonsumtion. LCA är en globalt använd och accepterad metod för att bedöma miljökonsekvenserna av en produkts livscykel från vaggan till graven, inklusive råvaruutvinning, materialbearbetning, produkttillverkning, distribution, användning, avfallshantering och återvinning. De utvalda plagg var: en T-shirt, ett par jeans, en klänning, en jacka och en sjukhusrock. Miljöpåverkan av ”en genomsnittlig användning” för var och en av dessa plagg bedömdes i en detaljerad studie, såsom granskning av miljöbetydelsen gällande de olika livscykelfaserna. Miljöpåverkan av de fem plagg skalas därefter upp för att representera den svenska nationella klädkonsumtion under ett år. Studien visade även på bredare aspekter, såsom den relativa betydelsen av olika plagg och potentialen för en rad åtgärder för att minska miljöpåverkan.

Miljöpåverkan av plaggen mättes med hjälp av indikatorer för vattenanvändningen, användning av icke-förnybar energi, jordbruksmark, bidrag till klimatförändringen (även kallad ”carbon footprint”), humantoxicitet (cancerframkallande och icke- cancerframkallande), fotooxidanters bildning och försurning. Koldioxidutsläppen från den svenska modekonsumtionen är cirka 0,25 ton CO2-ekvivalenter per capita och år. Denna siffra kan jämföras med den genomsnittliga koldioxidutsläpp för en svensk person, vilket är cirka 10 ton CO2-ekvivalenter per år. Även fast modets andel på den totala klimatpåverkan endast är 2,5 % i dag måste klimatpåverkan från textilkonsumtionen kan reduceras avsevärt för att nå en hållbar framtid.

Resultaten från LCA skalades upp för att representera det totala klädinköpet i Sverige under ett år. Vattenanvändningens siffrorna viktas i förhållande till bristen på vatten i det landet den används. Detta förklarar varför fiberproduktionsstadiet dominerar hela livscykeln så fullständigt: användning av vatten för att tvätta kläder i Sverige är mindre viktig eftersom det finns ett överflöd av regn i detta land, medan bomullsproduktionen ofta utmanar miljövärdena för de vattenekosystem där den förekommer. Klimatpåverkan är mer jämnt fördelad mellan livscykelfaserna, men det fanns två aspekter av resultatet som kan komma att vara överraskande. Ena är betydelsen av transporten av plagget från detaljhandeln tillbaka till användarens hem (25 %), som i allmänhet har ignorerats i tidigare studier. Detta var en överraskande stor del av den totala livscykeln. Den andra överraskningen var det relativt stora bidraget till koldioxidutsläppen från själva tygproduktionsfasen. Dessa resultat tyder på att granskningen av scenarier som minskar miljöbelastning av kläder före användning skulle vara mest givande. Flera har undersökts. I diagrammet nedan visas resultaten av två interventioner: öka livslängden på kläder och ersätta vattenkrävande bomullsfiber med skogsbaserade Tencel.

Att öka den praktiska livslängden för kläder är ett intressant scenario med tanke på att så mycket kläder kastas före slutet av sin tekniska livslängd, och så mycket av modebranschens produktion riktas mot ”fast fashion” – snabbt producerade plagg med kortare teknisk och praktisk livslängd. Diagrammet visar vad som händer om den praktiska livslängden för ett genomsnittligt plagg ökar med en faktor tre, med det enkla och föga överraskande resultat (med tanke på föregående graf) att koldioxidavtrycket och vattenanvändningen minskas med 65 och 66 procent respektive. Den praktiska livslängden för vissa plagg kan aldrig vara så mycket längre, medan andra överstiger denna faktor. Nationell statistik på T-shirtkonsumtion till exempel föreslår att den praktiska livslängden för dessa plagg kan utökas långt utöver detta. Detta scenario är en utmaning både för tillverkare och marknaden för att göra mer hållbara plagg och få konsumenter att köpa färre av dem.

Att ersätta bomull med Tencel påverkar endast T-shirt, jeans och sjukhusrocken i det andra exemplet illustrerat i grafen. Det viktigaste resultatet finns i minskningen av vattenanvändningseffekter genom att använda resurser från icke-vattenstressade områden. Detta resultat stöder ökade investeringar i skogscellulosafibrer från textilindustrin. Kombinationen av längre livslängd och användningen av en sådan cellulosafiberskog alstrar det optimala resultat bland de fyra illustrerade. Att uppnå dessa förändringar i modebranschen kommer att bli en stor utmaning för befintliga affärsmodeller, tekniska system och konsumenters attityder. I rapporten undersöks ett antal samverkande konsumtionsmodeller som gör det möjligt för konsumenterna att uppleva variation i sina garderober, utvidga den praktiska livslängden för kläder mot deras tekniska livslängd genom förändringar i ägandet. Den utvärderar också alternativa färgningstekniker och alternativa fibrer mot ett brett spektrum av livscykeleffektindikatorer.

Miljövinster från ökad livslängd studerades genom kollaborativa konsumtionsscenarier och konsumentbeteendescenarier. De kollaborativa konsumtionsscenarierna visar att det finns potentiella miljöfördelar i ”klädbibliotek”, second-hand butiker och uthyrning, men det finns också en risk för att problemen skiftar: konsumenternas ökade transporter kan kompensera de fördelar från minskad produktion. Detta understryker behovet för redovisning av logistiken vid genomförandet kollaborativa konsumtionsaffärsmodeller, till exempel genom att placera en fysisk uthyrning eller ett klädbibliotek på platser nära konsumenter och/eller kollektivtrafik, eller genom att genomföra internetlösningar som kräver mindre transport för konsumenten. Resultaten av scenarier för förändrat konsumentbeteende visar tydligt att konsumenternas beteende när det gäller transportsätt till och från butiken och tvättningsmetoder spelar roll, och att långvarig praktisk livslängd är ett mycket mer effektivt sätt för konsumenten att minska effekterna av hans/hennes klädkonsumtion.

ladda ner rapporten